Ibland känner jag verkligen att jag inte längre platsar i mitt kompis gäng. Jag menar bara att alla mina tjejkompisar har pojkvänner dom måste ta hänsyn till, Det har inte jag. Dom har inga barn att ta hänsyn till, Det har jag. .
Och eftersom jag inte har körkort så måste jag förlita mig på vänner att jag kommer dit och hem. Så när det väl e någonting som händer, tex Lugn hemmakväll med alkohol. Ja men då måste mina vänner först hämta mig och Dockan. Sen måste personen i fråga vara nyckter för att kunna köra hem oss. Och hur ofta vill dom det?. speciellt när dom flesta av mina vänner håller till i Stenugnsund eller Kode och jag bor i Kungälv. Inte många som tycker det är kul att köra den biten. Plus att jag hatar att behöva ta hänsyn till när personen i fråga vill köra hem oss och jag kanske inte vill åka just den tidpunkten.

Och så tar vi denna veckan när dockan har vart hos farmor, Ja då har jag vart med vänner hela tiden och vart med på allt. Men så kommer Dockan hem så slutar telefonen att ringa. Då sitter jag här. Och inte för att jag klandrar mina vänner för det. Jag förstår dom. Dom har ju inte barn varför ska dom drabbas av mitt val att skaffa barn. Men ibland känns det som om jag verkligen inte hör hemma i min vänskapskrets. Utan att jag är utanför och blir välkommen in varannan lördag när Dockan åker till farmor.

Nu menar jag inte på något sätt att jag inte Älskar mina vänner för det gör jag.